Finaldags i Afrikanska mästerskapen mellan två av kontinentens stora fotbollsbjässar – som upplevt väldigt olika vägar mot finalen.

Nigeria:

Har genomgående varit det lag som presterat bäst och jämnast under turneringens gång, utan att Nigeria för den skulle svept undan någon motståndare, egentligen. Det har talats mycket om den nigerianska offensiven med storstjärnan Victor Osimhen som centralfigur, flankerad av Moses Simon och Ademola Lookman, men det har varit defensiven som tagit Nigeria till den här finalen. Super Eagles har bara släppt in två mål på sex matcher – ett i öppningsmatchen, en missräkning i form av krysset mot Ekvatorialguinea, och ett sent insläppt mål på straff mot Sydafrika i den nervdallrande semifinalen. Nigeria gjorde ingen särskilt imponerande semifinal, där Sydafrika var bra, och det krävdes straffläggning för att säkra finalplatsen.

Nu ställs Nigeria på nytt mot värdnationen Elfenbenskusten, som man mötte även i gruppspelet. Då vann Nigeria med 1-0 efter att lagkapten William Troost-Ekong gjort matchens enda mål på straff, efter att Victor Osimhen gjorts ned.

Elfenbenskusten:

Elfenbenskusten blir första värdnation sedan Egypten 2006 att ta sig till final under vad som har varit en smått vansinnig turnering för ivorianerna, som kastats från förtvivlan till titelhopp. Elfenbenskusten gjorde ett miserabelt gruppspel (förluster mot Nigeria, 0-1, och Ekvatorialguinea, 0-4 och enda segern mot Guinea-Bissau, 0-2) och var så säkra på att man åkt ut att förbundskaptenen Jean-Louis Gasset sparkades. Men när Ghana snubblade till i slutsekunderna greppade Elfenbenskusten halmstrået att ta sig vidare som en av de bäst placerade grupptreorna.

Och sedan interimtränaren Emerse Faé, som tidigare var assisterande till Gasset, tog plats på tränarbänken har värdnationen växt in i turneringen för varje passerande match. Elfenbenskusten slog ut regerande mästarna Senegal på straffar i åttondelen, besegrade Mali med 2-1 i kvartsfinalen och lyckades till slut brotta sig till final, efter 1-0-seger mot Mali i semifinalen. Sébastien Haller gjorde det matchavgörande målet i sin första match från start, efter att ha haft skadebekymmer under turneringen.

Elfenbenskusten, som kommit att kallas Les Revenants – gengångarna – för upphämtningen under turneringens gång, har ett namnkunnigt lag med kvalitet i alla lagdelar. Mittfältet, med Seko Fofana och Franck Kessié, är fysiskt och robust, där spelare som Ibrahim Sangaré också kan bidra, även om han placerats på bänken sedan åttondelsfinalen. Offensivt kan Haller få sällskap av spelare som Simon Adingra och Nicolas Pepe. Serge Aurier och Oumar Diakité är tillbaka från avstängning.

Får Elfenbenskusten fira med hemmafansen?