3-1 borta på Sunderland, den såg man minsann inte komma för ett svagt Hull, det ska erkännas på rak arm.
Och i synnerhet inte efter underläge innan man ens hunnit avverkat en minut av matchen.
Men det var väl trots allt, efter lite distans till det hela, mer Sunderlands oförmåga att spela fotboll den här dagen mer än ett briljant Hull som såg till att det här slutade 1-3.
Det tog sedan bara två innan man blev nollat i både poäng och mål hemma mot superjumbon Leicester. Ett Leicester som förlorat sex raka matcher innan den vinsten, vilket säger en del om statusen på dem för dagen.
Så tillbaka på ruta ett, om man nu verkligen förflyttade sig från någon ruta i och med segern i Sunderland.
Och nog för att ett Everton må ha en del trassliga avbräck, men det finns trots allt något sånär hyggliga ersättare där. För Hulls del, där blir det värre.
Näst bäste målskytt, Mohamed Diamé, skadad.
Briljant mittback och lagets kanske viktigaste spelare, Michael Dawson, skadad.
Tom Huddlestone, avstängd.
Stephen Quinn, avstängd.
Det betyder en försvagad backlinje. Och det betyder ett mittfält som är spillror av sitt forna jag.

Everton har som sagt också en del skador, förhoppningsvis kan Phil Jagielka starta matchen, om inte så kan startelvan se ut något så här:

Robles
Colemen - Stones - Alcaraz - Garbutt
Barry - Besic
Mirallas - Naysmith - Baines
Lukaku

Som synes är det bakåt man är mest brandskattat den här dagen.
Men med tanke på hur jävla tunt man varit hemma (sämst hemma i hela ligan) över säsongen och att man bara mäktat med ett mål på de fyra senaste hemmamatcherna och nu har ett vingklippt mittfällt så, ja, jag tror inte de kommer att kunna hota nämnvärt för att undvika en ny förlust.

Hull - Leicester 0:1
Hull - Swansea 0:1
Hull - W.B.A. 0:0
Hull - Tottenham 1:2
Hull - Southampton 0:1

Och som synes på Evertons möjliga startelva där ovan. Framåt har man allt vad som krävs för att avfärda dagens motståndare.