Mjällbys medstuds, AIK:s styrka i kaosderbyt, ingen ljusning i Blåvitt och MFF:s tur i oturen

Omgång åtta summeras genom vår allsvenske expert Christian Polsäter! Följ honom på twitter: Nokkan21

Inför helgens omgång gick jag igenom hur lagens expected points-statistik ser ut hittills. Alltså; hur många poäng ”borde” de tagit sett till hur matcherna sett ut. Inlägget går att läsa här. En av slutsaterna i det inlägget: Mjällby är ett av lagen som överpresterat hittills (tagit fler poäng än de ”förtjänat”) sett till den statistiken. 

Mot Värnamo åkte de på ett tidigt 0-1-mål, därefter hade smålänningarna rätt bra koll på matchen tycker jag. Men Värnamo lyckades inte få in 2-0-målet trots flera bra lägen. I stället bjöd de på ett väldigt onödigt 1-1-mål i matchens slutsekunder via en för lös bakåtpassning i motvinden nere i Blekinge. 

Därmed en ny poäng för Mjällby i en match där det nog borde varit 0. Medstudsen fortsätter alltså. Jag undrar hur länge till det kan tänkas hålla på för laget många pekar ut som den stora överraskningen hittills. Brännström kan i alla fall titta tillbaka på en poängmässigt fin vår och kan ägna sommaren åt att gnugga på spelet. 

 

Efter att ha tappat 2-0 till 2-3 hemma mot Degerfors ville Sundsvall studsa tillbaka mot Peking. Det gick...sådär. Nu var visserligen bortasektionen i stort sett tom i Norrköping, men framför TV-apparaterna i Medelpad var söndagen smärtsam för Sundsvalls supportrar. Fyramålsunderläget i paus var i underkant snarare än tvärtom. Känslan är att om Norrköping hade behövt hämta in tio plusmål i målskillnad hade de gjort det. I stället slog de av på takten och började slarva en del i andra halvlek, slutresultatet skrevs till 5-1. 

Tyvärr känns det som att Sundsvall helt enkelt inte räcker till i Allsvenskan. Spelarna försöker, men våren har blivit en fotbollsmardröm med Halleniusfrånvaro, skadeproblem och nyförvärv som inte riktigt blivit fullträffar. Ekonomin att plocka in ett par bra namn i sommar finns inte heller. Jag lider med alla supportrar som går en lång säsong till mötes. 

Norrköping har vänt på skutan efter en tuff inledning. När nyckelspelarna är friska och i form är IFK vassa. Truppen är dock rätt så tunn, vilket jag tror kommer stjälpa laget över tid. Hammarby borta nästa helg blir ett bra test på vart de står jämfört med seriens topplag. 

Var nog inte många som förutspådde sex mål i helgens 3-3-derby. Det mesta hände – dubbla straffar, offsidemål och flertalet domarmisstag. 

Att AIK hittade ett sätt att ta poäng efter dubbla underlägen, i tredje matchen på en vecka, på Tele2-konstgräset utan att ha särskilt mycket boll alls...hatten av. Hade varit lätt att som lag falla ihop efter Besaras vackra frisparksmål, särskilt eftersom AIK fått jaga väldigt mycket boll i matchen. Men de hittade en väg att ta en viktig poäng och det säger något om den mentala styrka som finns in laget. 

För Hammarbys del är det fortsatta frågetecken kring lagets förmåga att vinna mot de bästa lagen. Har med bra förutsättningar fått möta ett skadedrabbat Malmö och sedan ett hårt matchat AIK på hemmaplan. Att inte lyckas vinna någon av de matcherna är vad som i slutändan kan avgöra om det ska bli guldstrid på allvar eller något sämre. Med tanke på hur det brukar se ut på bortagräs är det inte självklart för Bajen att få med sig något från bortamatcherna mot samma lag. Behöver då ta fem poäng fler än samma lag i övriga 26 matcher, vilket inte är helt lätt. Ny chans i cupfinalen nästa vecka. 

Andra derbyreflektioner: 

- Selmani petades och uttalade sig hyfsat bittert/kryptiskt efteråt. Kanske inte riktigt läge att fylla på vågskålen för internkritik när det blivit noll mål under våren trots en mängd starter. 

- Hammarbys fasta situationer. Tre frisparksmål, två direkt i mål och en balja till via Ludwigsons huvud. Bajen har flest mål på fasta situationer hittills. Här har Cifuentes stab hittat rätt tillsammans med Besara/Jeahzes fötter. 

- Nog ingen tillfällighet att Bajens anfallsspel var i stort sett obefintligt i Kalmar förra omgången när Jeahze var avstängd. Med sina överlapp och vassa inläggsfot är han viktig. Ryktas om Celtic för Jeahze nu. Blir det så lämnar han ett stort tomrum för Jesper Jansson att fylla. 

- För AIKs del väntar nu Sirius hemma och Helsingborg borta. Två matcher mot på pappret sämre lag. Därmed ingen anledning att stressa tillbaka Nordfeldt i kassen. Han kommer behövas i sommarens Europakval. Janosevic räddade visserligen en straff, men nog borde han tagit åtminstone ett av frisparksmålen? 

- Blåvitt & Malmö hemma, Hammarby borta. Tre rätt tuffa matcher på en vecka och AIK fick med sig sju poäng. Väl godkänt. 

Efter åtta omgångar 2021 hade Blåvitt nio inspelade poäng, med tabellraden 1-6-1 och 8-7 i målskillnad. Roland Nilsson fick gå efter vårsäsongen, Mikael Stahre kom in. Bottenstriden lämnades och laget stod för en poängmässigt bra höst. Efter 1-1 hemma mot Varberg är vi åtta omgångar in i 2022 och Blåvitt har elva inspelade poäng, med tabellraden 3-2-3 och 8-7 i målskillnad. Jag har svårt att se någon poängmässig eller spelmässig positiv utveckling i Blåvitt. 

Det är inte bara tränare Stahres fel, truppen är väldigt felbalanserad i min bok. En no-brainer, men klubben måste steppa upp i sin rekrytering. Ta en värvning som Emil Salomonsson till exempel. Jättebra person, säkert grym att ha i omklädningsrummet. Och han var riktigt bra för 5-6 år sedan innan han flyttade till ett proffsliv i Japan. Jag förstår att klubbar vill värva tillbaka spelare som gjort det bra innan. Men behövdes det ta in en 33-årig ytterbacksreserv, som av allt att döma är på nedgång karriärsmässigt när du redan har en väldigt gammal trupp? Här borde det funnits ett yngre alternativ som på sikt kunnat generera transferintäkter. 

Det är inte otänkbart att hemvändare i 35-årsåldern drabbas av skador. Klart att Blåvitt en dag när de får ut Wendt, Bjärsmyr, Svensson och Berg m.fl. i bra skick kan slå alla lag. Men bakom dessa är truppen rätt medioker, vilket märktes mot Varberg när tre-fyra spelare saknades. Startelvan som kom till spel vinner inte mer än 50% av gångerna hemma mot Varberg. Det är där Blåvitt är i dagsläget. Kan inte se laget förbättras tillräckligt mycket för att Europautmana nästa säsong och säsongen efter det kommer de behöva bygga nytt då många äldre spelare lär sluta. Så att de skulle utmana på allvar 2024 känns inte heller troligt. Tidigast 2025 tror jag IFK Göteborg realistiskt sett kan utmana igen och det förutsätter att de gör det mesta rätt på vägen dit. 

4-0 hemma mot Malmö FF låter som en utomordentligt bra insats av Djurgården. Så var det inte riktigt, insatsen var bra, men jag tycker nästan de var bättre när lagen möttes i cupen för ett par månader sedan. För det är är en ruggig frånvaro/inte redo att starta-lista Malmö har för dagen. Helt klart ett väldigt tacksamt läge att möta MFF just nu när de har ett gäng nyckelspelare borta. Malmö stod upp okej inledningsvis, men bjöd sedan på ett par enkla misstag och i slutändan var 4-0-segern odiskutabel. 

Malmö kan trösta sig med att det bara är två allsvenska matcher kvar innan sommaruppehållet; Häcken hemma och Degerfors borta. Två vinnbara matcher även med nuvarande skadeläge, vilket är välkommet då skadesituationen redan kostat viktiga poäng. Mellan dessa ligger också cupfinalen mot Bajen, återstår att se hur den matchen prioriteras – gamblar Milojevic med Christiansen till exempel? 

Djurgården kan framför allt glädja sig åt att Magnus Eriksson såg ut som 2021-versionen av sig själv igen. Efter en småstökig vår var han återigen sådär bra som han kan vara igen. Tacklades, drev på och stod för ett par mycket fina framspelningar. Är han bra är Djurgården bra.