Här kommer mina tankar om de matcher jag hann se. Punkterna är rankade i lite random ordning.
AIK-Degerfors (3-2).
1. Nordin Gerzic hade rätt
Kommentar: Nye Discovery-experten Nordin Gerzic var hård mot Degerfors under och efter matchen, då han konstaterade:
”...om jag ska vara helt ärlig vet jag inte vad jag ska säga som var bra i Degerfors idag. Två mål är bra i och för sig. Men resterande...jag tycker spelet med boll var jättedåligt. Försvarsspelet jättedåligt”.
Det blev lite diskussion om detta efter matchen då Sean Sabetkar twittrade:
”Det som är bra med försäsong är att vi kan utveckla det vi gör mindre bra fram till seriestart men framförallt för tv-bolagen att utvärdera sina prao-elever.”
Ganska tydlig pik mot ÖSK-ikonen Gerzic och ytterligare ett vedträ i rivaliteten mellan Degerfors och Örebro (inte helt omöjligt att de ställs mot varandra i ett kval – vilka matcher det hade blivit!).
Här är jag team Gerzic. Visst, träningsmatcher är vad de är. Men en expert måste kunna vara ärlig och säga vad han tycker – det är lite därför de har den rollen de har. Gerzic hade helt rätt i att Degerfors var riktigt dåliga mot AIK. Alltför ofta tycker jag experter som nyss avslutat karriären spelar lite sarg ut och är för snälla i sitt kommenterande, därför uppfriskande med Gerzic ärlighet. Så länge han kör på med den stilen och behandlar alla lag med samma måttstock. Lika uppfriskande tycker jag det är att Sabetkar vädrar sitt mediamissnöje publikt. Den här typen av snackisar är bra för intresset och inte minst ett sätt för mindre lag att profilera sig. Men jag tycker han är fel ute i själva sakfrågan...
2. ...för Degerfors får det svårt.
Kommentar: Det här var jag inne på tidigt efter förra säsongen, det jag såg mot AIK gav mig ingen anledning att ändra på det. Nyförvärvet Diego Campos såg viserligen rätt spännande ut (avslutsvillig!), men tappet av Edvardsen gör att laget kommer ta färre poäng. Men det som framför allt skrämde mig var alla defensiva bolltapp. Gång efter annan tappade Degerfors bollen i farliga lägen. AIK hade lätt kunnat göra 6-7 mål i matchen, det är man knappast van vid att se när Gnaget vinterspelar på Skytteholm. När Degerfors gick upp i fjol ville de fortsätta spela sin egen passningsorienterade offensiva fotboll. Det är vad truppen är byggd för. Men jag har svårt att se nuvarande materialet räcka till för att klara av det i Allsvenskan.
3. Otieno läskigt bra
Kommenar: Knappast överraskande för den som såg AIK i några matcher i fjol. Men ibland måste öppna dörrar slås in. Otieno såg minst lika bra ut som i fjol och var nästan löjligt överlägsen på sin kant. De gånger han tappar boll löser han så gott som alltid situationen med sin extrema snabbhet. Möjligtvis att åldern ”räddar” AIK från en del utländskt intresse, för det här är en spelare som i min bok helt klart hade kunnat spela i en bättre liga.
Hammarby – IFK Göteborg (2-0)
1. Näst bäst trupp eller ej – svårt att se Blåvitt utmana toppen
Kommentar: Pontus Farneruds uttalanden i media om Blåvitts starka trupp har diskuterats i sociala medier under helgen.
Från Fotbollskanalen:
” - Jag tycker att Malmö har den bästa truppen i allsvenskan, sedan ser jag ingen annan trupp som är bättre än Blåvitts.”
Nu är väl citatet lite tillspetsat, Farnerud menade nog inte att IFK Göteborg BORDE sluta tvåa i år. Snarare att bakom MFF finns det ett gäng klubbar där det är jämnt och där Blåvitt knappast är underlägset lag som DIF, Elfsborg och AIK. Allsvenskan är ju jämn och det kan skilja ett fåtal poäng mellan tre-fyra placeringar. Jag kan förstå vad Farnerud menar och om IFK får till en fullträff med skadefri trupp, unga spelare som tar stora kliv och lite medstuds kan de utmana om Europaplatser. Men för mig är det många om och men om det ska bli så:
- I de matcher truppen är skadefri och fräsch kan de slå alla allsvenska lag. Men nyckelspelare som Salomonsson (32), Bjärsmyr (36), Wendt (36), Sana (32), Svensson (34) och Berg (35) är till åren komna. Lägg till skadebenägna Thern. Kommer alla kunna hålla sig skadefria och hantera ett tajt schema?
- De har bara tre etablerade mittbackar; Bjärsmyr, Carl Johansson och Vilar. Bjärsmyr är ingen toppback i Allsvenskan längre tycker jag. Vilar imponerade i Superettan och kan mycket väl bli bra. Carl Johansson har varit skadad en del och är väl som bäst en habil allsvensk mittback.
- Marcus Berg är seriens kanske bäste anfallare. Kommer göra många mål och hugga på skytteligatiteln om han spelar majoriteten av matcherna. Men vad sker, gud förbjude, om han skadas. Wilhelmsson är en spännande talang, men knappast redo att leda ett anfall. Estländaren Sorga...ja vi får se.
- I nuläget saknar de en etablerad målvakt. Ska väl gå att lösa ett bra namn, men det är en känslig position att gå in i säsongen med osäkerhet där. För även om de får in ett meriterat namn finns aldrig garantier att det blir bra.
Det är ett par av mina uppenbara invändningar mot Blåvitts trupp i nuläget – de blir väldigt skadekänsliga på mittback och anfallspositionerna. Därför tycker jag det är lite konstigt att Farnerud uttalar sig så pass offensivt som han ändå gjorde. För visst kan han få rätt, men det skulle lika gärna kunna bli undre halvan. Tror klubben mått bra av att kunna ligga lite lägre och slå mer ur underläge. Blåvitt har Värnamo hemma i premiären, därefter Helsingborg borta och ett derby mot Häcken. Det är en lurig inledning där fansen förväntar sig poäng. Men aldrig lätt möta nykomlingar i början av en serie. 1-2 poäng på tre matcher inklusive derbyförlust mot Häcken är inte helt otänkbart – då är det brant uppförsbacke direkt.
Insatsen mot Hammarby, där Blåvitt spelade i stort sett bästa lag i första halvlek, var inget att skriva hem om i alla fall. Träningsmatcher är vad de är, men 0-5 efter två matcher är inte optimalt.
2. Gustav Ludwigson
Kommentar: Så otroligt nyttig och bra spelare. Lägstanivån är väldigt hög. Gjorde en väldigt bra match mot Blåvitt och känslan är att han mycket väl kan utmana poängskörden från 2020, då han gjorde 9+8.
3. Bajens unga spelare imponerade
Kommentar: Hammarby ställde upp med ett flertal unga spelare: Williot Swedberg (18) fick vi se redan i fjol. Nu startade Ben Engdahl (18), Fredrik Hammar (20), Jusef Erabi (18) och Mayckel Lahdo (19). Ska vara försiktig med att dra slutsatser efter en träningsmatch – det är lätt att föreställa sig hur inspirerande det är som ung spelare att ställas mot etablerade gubbar med en mängd landskamper innanför västen. Var nog viss skillnad i hur taggade det här gänget var jämfört med Berg, Wendt, Gurra Svensson etc. Tycker ändå det är värt att lyfta att de unga spelarna imponerade. Framför allt Lahdo kan bli ett utropstecken i Allsvenskan.
