Bajens bredd, Djurgårdens dilemma - och oro eller inte i MFF?

När jag tittade igenom trupperna i semifinalen mot Elfsborg så slog det mig vilken stark bredd Hammarby har. Spelare som Edvin Kurtulus, Björn Paulsen, Loret Sadiku och Williot Swedberg satt på bänken medan bra allsvenska spelare som Jon Gudni Fjoluson, Abbe Khalili och Dennis Collander var utanför truppen pga skador. Lägg till att Jesper Jansson öppnat för att plocka in 1-2 spetsspelare innan säsongen drar igång. Tycker Bajen har riktigt hög genomsnittsklass på de 15-17 spelare som ligger närmast spel. Målvaktsposten är fortfarande ett frågetecken och jag kan väl tycka att de kanske saknar någon allsvensk topptoppspelare i truppen. För mig är många av spelarna som konkurrerar med varandra rätt jämna. Så Hammarby har alla förutsättningar att hålla en jämn och hög prestationsnivå, men är kanske ett par toppspelare kort för att utmana om guldet på allvar. Angenäma uttagningsproblem för Marti Cifuentes som kan behöva kämpa för att hålla hela truppen nöjd och på tå. 

Men helt klart är att Bajen kommit långt under Cifuentes och medan många pratar om AIK + Djurgården tror jag faktiskt Hammarby verkligen kommer göra match i 08-kampen om vem som blir bäst i stan. Tre hemmasegrar mot Häcken, Norrköping och Elfsborg är imponerande även om spelet inte varit briljant i alla lägen.

Alla vet vid det här laget hur vassa Elfsborg är när de får ställa om. Därför ett läskigt lag att ligga under mot. Men hur är det när de själva behöver jaga? Klarade av att vända underläge till seger mot Sundsvall i cupgruppspelet. Men det var mot svagt motstånd. Mot Hammarby lyckades de aldrig riktigt etablera tryck och de skapade väldigt lite. Jämför med hur Djurgården med 0-1 på resultattavlan långa stunder tryckte ner Malmö FF i den andra semifinalen. Bortsett från sista omgången mot avsågade ÖSK i fjol räknar jag till en match där Elfsborg vände underläge till seger eller ens en poäng i fjolårets allsvenska. Sett till deras expected goals-siffror i underläge i Allsvenskan skapade de inte heller SÅ mycket bortsett matcherna mot usla Östersund/ÖSK. För litet urval för att bygga ett statistiskt case på och det är klart att det inte är så lätt att vända underlägen. Oftast vinner ju laget som tar ledningen. Men det känns som en spelfas Elfsborg och Thelin kan och behöver utveckla. 

Malmö tog ledningen tack vare en bra Thelin-aktion. Därefter dominerade Djurgården stora delar av matchen och skapade en del bra chanser. Malmö fick inte tag i bollen, tog taktiska frisparkar och tog god tid på sig vid insparkar/inkast. Ska det ses som ett svaghetstecken att Malmö blev så tillbakapressade eller som positivt att de likt ett mästarlag kunde vinna en svår match trots att de inte gjorde en särskilt bra spelmässig prestation? Jag lutar väl åt det senare. Har trots allt haft det väldigt svårt på Tele 2 flera säsonger i rad. Och Djurgården var riktigt bra stundtals – tycker de gjorde årets bästa prestation hittills. Malmö imponerade med sin smartness och rutin som de har nytta av just i de här situationerna. När laget ändrade till 5-4-1 fick de koll på läget och sista 10-15 minutrarna kändes det inte särskilt farligt längre. Moisander och Nielsen med starka insatser. 

Mot Malmö FF fick Joel Asoro chansen som central anfallare. Några okej prestationer, men ojämnt och lite tunt. Kalle Holmberg följde matchen från läktaren. Victor Edvardsen gjorde en rätt bra insats från sin vänsterkant, men har fortfarande inte riktigt hittat spelmässigt rätt som central anfallare. Djurgården kom till många inläggslägen där de fick in bollen i boxen, men det kändes som att de saknade lite tyngd mot Malmös mittbackar. Nu får de in Sead Haksabanovic, som lär ta hand om vänsterkanten. Kan hans intåg i laget göra att Edvardsen kommer mer till rätt centralt i anfallet? Att DIF inte riktigt satte den positionen i fjol var en av faktorerna som gjorde att de tappade guldgreppet. Nu är vi ett par veckor från allsvensk premiär och det känns fortfarande inte klockrent på den positionen. 

Annars har Djurgården många bitar på plats: Evigt unge Haris Radetinac såg riktigt bra ut mot MFF och bildade en bra högerkant med Piotr Johansson. Pierre Bengtsson har blivit den där vänsterbacksuppgraderingen klubben hoppades på. Mange Eriksson behövs såklart och alla runt Djurgården får be till gud om att han är tillbaka snart. Men Banda gjorde en bra insats och kan vikariera temporärt om så skulle behövas. 

Inte lätt att ständigt behöva agera inhoppare, men han imponerar verkligen inte på mig. Tycker han har en förmåga att välja fel alternativ alltför ofta. Dribblar när han borde passa och tvärtom. Även enkla passningar slås bakom medspelare eller för hårt/löst utifrån vad situationen kräver. Fick inte starta en enda allsvensk match i fjol och det känns inte närmare en start nu heller. Kanske mått bra av en utlåning för kontinuerlig speltid?

Schemaläggarna får underkänt