Varje gång jag här brukar skriva ett par rader om Spurs som nämner jag alltid varför så många lag fruktar att möta dem. Det handlar, uteslutande, om Lennon på högerkanten och en Bale, med fritt utrymme att få göra lite som han vill. När båda är på gräsmattan samtidigt och på spelhumör så är det mindre roligt för försvarande lag, trots att dessa två nästan är de enda du behöver ha koll på. Så jobbiga är duon att möta. Samtidigt.

Men nu är det så här. Till hemmatchen mot Everton så finns ingen Lennon. Det finns heller ingen Bale. Och då är det något så jävla tunt framåt så herregud. Och så vitt jag vet så finns det heller ingen Defoe att tillgå.
Defoe? Kanske du tänker, han är väl helt iskall för tillfället? Tja, måhända. Men alternativen är helt obefintliga och kikar man på siffrorna nedan, ja då blir man som Spursare rätt luttrad och orolig.

Gareth Bale 17 mål
Jermaine Defoe 10 mål.

Spurs näst bästa målskytt, han heter Jan Verthongen och håller till i backlinjen.
Så om man som liljevit anhängare är orolig nu, det är lätt att förstå. Kastar man känslorna åt sidan så är det inte lika oroande att sitta med X2 på Everton, det ska ju sägas.

För så här är den bittra sanningen. Utan Spurs nycklar framåt, då finns det dessvärre ingenting att laborera med. Det kanske fungerar att kämpa ned ett QPR hemma, med ett slumpmål av Verthongen som avgörande på övertid, men att plocka tre poäng mot ett kapabelt Everton, det finns inte på min karta. Inte någonstans.

Dubbelchansen på Everton lär räcka långt, väldigt långt ...